Webbplatsen använder teknik som troligen inte stöds av din webbläsare som exempelvis Internet Explorer 11. Vissa saker kan se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Digitalt arbete: möjligheter och utmaningar för vårdens professioner

Bakgrund

Helena Vallo Hult är utvecklingsledare i NU-sjukvården och lektor i informatik med inriktning mot arbetsintegrerat lärande (AIL) vid Högskolan Väst. Kombinationen innebär en nära koppling mellan högskolan och arbetsliv i såväl utbildning som forskning och resultateten av forskningen ska innebära nytta för utvecklingen av vården. Målet är att bidra med kunskap om hur arbetssätt och digital teknik kan utvecklas, organiseras och integreras i det kontinuerliga lärandet för att på bästa sätt bidra till nytta för såväl patienter som vårdpersonal och beslutsfattare. Helena disputerade 2021 med sin avhandling "Digital Work - Coping with Contradictions in Changing Healthcare"

Avhandlingen i sin helhet: Digital Work - Coping with Contradictions in Changing Healthcare.

Bakgrund

Digital teknik är en alltmer integrerad del av samhället och används idag omväxlande för arbete, lärande och underhållning. Detta förändrar hur människor interagerar, delar kunskap och koordinerar sitt arbete men förändrar även det professionella arbetets karaktär. Hälso- och sjukvården är ett område där digitaliseringen förväntas skapa nya roller, arbetssätt och former för interaktion, samarbete och patientdelaktighet. Ökad kunskapsmängd och nya digitala stöd för kunskapsspridning ställer högre krav på läkare, som andra specialistyrken, att hålla sig uppdaterade, samtidigt som det är svårare att få överblick. Parallellt är dagens patienter ofta mer pålästa och informerade, söker andra vägar till kunskap än genom vården och genererar egna, personliga hälsodata. Detta är på många sätt positivt och möjliggör lärande och utveckling, men det innebär också utmaningar, till exempel för patientsäkerhet, integritet, och tillförlitligheten i digitala informationskällor. Den snabba tekniska och medicinska utvecklingen medför också behov av ny och utvecklad kompetens för vårdens professioner, och därmed för medicinsk utbildning, fortbildning och lärandet i det dagliga arbetet.

Syfte och frågeställningar

Det övergripande syftet med avhandlingen är att undersöka digitalt arbete med utgångspunkt i hur läkare upplever sitt arbete och vilken roll digital teknik har för kliniskt arbete och dagligt lärande. För att besvara detta syfte diskuteras följande frågeställningar: Vilka möjligheter och utmaningar upplever läkare med användning av digital teknik för arbete och lärande och hur ser de på sin roll och expertis i förhållande till informerade och digitalt engagerade patienter? Och Hur kan resultaten genereras för att beskriva och förstå digitalt arbete och dess konsekvenser för professionalism?

Avhandlingen omfattar fem vetenskapliga granskade artiklar och inkluderar olika datainsamlingsmetoder. Resultaten baseras på intervjuer, fokusgrupper och en enkätundersökning med svenska ST-läkare, som bedömdes vara en intressant målgrupp för syftet med denna studie, då de praktiserar som färdiga läkare men samtidigt fortsätter sin kompetensutveckling, under minst 5 års utbildning till specialistläkare. Avhandlingsprojektet som helhet är inspirerat av en samverkande forskningsansats, där forskaren tar en aktiv roll och engagerar sig i praktiken. Avhandlingen utgår från ett sociotekniskt perspektiv, där informationssystem definieras i bred bemärkelse att omfatta både information, teknik, innehåll och användningen av digital teknik i ett socialt sammanhang. Teorier från informatik, informationsvetenskap, och lärande används för att analysera spänningar och motsägelser som uppstår i digitalt arbete.

Mycket av tidigare forskning har fokuserat på tekniska aspekter och studerat användning och utveckling av specifika system. Under senare år har fokus skiftat, både i forskning och generellt i arbetslivet, från användning och utveckling av IT, till digitaliseringens betydelse i vidare bemärkelse, med avseende på hur vi förändrar våra sätt att leva och arbeta. Resultaten från denna avhandling visar att förändringarna av digitalt arbete ofta är lika mycket, eller mer, av social karaktär, vilket betonar vikten av att belysa samspelet mellan tekniska och sociala aspekter. Sammanfattningsvis bidrar avhandlingen med kunskaper och ökad förståelse för förhållningssätt till möjligheter och utmaningar med digital teknik för arbete och lärande i professionell yrkesutövning i hälso- och sjukvården, hur läkare balanserar den information som patienter tar med mot sin egen expertis och behov av ny kompetens för att möta förändrade förutsättningar för professionellt arbete och lärande. Avhandlingen avslutas med tre riktningar (guidelines) för att möta identifierade utmaningar, med avseende på omvandlingen av professionella roller och ansvarsområden, nya krav på kompetens och lärande för digitalt arbete, och behov av tvärvetenskaplig forskning och olika perspektiv för att förstå, designa och utveckla sociotekniska medicinska system:

  1. a) Förändrade roller i patient-läkarrelationen: För att möta informerade--ibland felinformerade--och digitalt engagerade patienter, har läkarrollen blivit mer guidande och vägledande, vilket möjliggör att läkare och patienter lär av och med varandra. En utmaning för vården är att ta tillvara på patienten som medskapare, och samtidigt beakta ramarna för läkares roll och ansvarsområde, särskilt kring frågor som etik, patientsäkerhet och integritet.
  2. b) Lärande som en dimension av digitalisering. Ett sätt att möta digitalisering är att prata om nyttan snarare än tekniken. Utmaningen är socioteknisk och handlar om hur både informationssystem och lärande kan designas för att skapa förståelse för användbarheten av digital teknik i praktiken, utöver att adressera tekniska problem och lära ut specifika funktioner i de system som redan används.
  3. c) Reflektera över samtiden för att förbereda för framtiden. Digitalt arbete är mångdimensionerat. Det innefattar användning av smart digital teknik för att göra det dagliga arbetet mer effektivt, men också att fundamentalt omvärdera kärnvärden och etablerade yrkesroller och relationer. Den kanske största utmaningen handlar om att skapa förutsättningar för ledarskap, lärande, engagemang och arbetskultur i utvecklingen av digitalt arbete i framtiden.

Min förhoppning är resultaten av denna avhandling, och de insikter i läkares vardagsanvändning av digital teknik för arbete och lärande som beskrivs, ska innebära nytta och bidra till utveckling av digitalt arbete och lärande i vården i denna riktning.

Kontakt

Ansvarig forskare:

Helena Vallo Hult
Utvecklingsledare
Telefon: 010-4356942
E-post: helena.vallo.hult@vgregion.se 

Organisation:

NU-sjukvården, Högskolan Väst

Medarbetare:

  • Huvudhandledare Martin Gellerstedt, Docent Informatik, Högskolan Väst
  • Bihandledare Professor Katrina Byström, Högskolan Borås och Högskolan i Oslo och Akershusnamn 

 

Senast uppdaterad: 2022-03-20 23:25