Gränshinder – en kvalitativ och kvantitativ studie av samverkande sjukvård
Bakgrund
Samverkan mellan olika professioner fungerar inte smärtfritt, organisatoriska och ekonomiska villkor för varje enskild huvudman har en tendens att ha större betydelse än patientens behov. Det finns en stor medvetenhet i vården om existerande problem och som ett resultat startas många olika projekt med större eller mindre ambitionsnivå där avsikten som regel är att utveckla samverkansformer som underlättar för den enskilde patienten att så snabbt som möjligt få den vård han/hon behöver.
Ett sådant projekt som vi genom NU-Akademin Väst fick möjlighet att följa upp var ”Samverkande sjukvård”. Projektet infördes som försöksverksamhet i Strömstads och Tanums kommuner våren 2010. Därefter har projektet permanentats i Strömstad samt även införts som projekt i början av 2013 i ytterligare tre kommuner (Munkedal, Sotenäs och Mellerud). Ett syfte med projektet som betonas i ledningssammanhang är att använda de samlade resurserna så effektivt som möjligt. Kommuninvånarna ska erbjudas vård, anpassad efter behov och så snabbt som möjligt. Föreligger inte behov av akutsjukvård skall patient inte heller behöva uppsöka den sjukhusanknutna akutsjukvården.
Teoretisk hämtar vår studie inspiration från begrepp som personcentrerad vård, interprofessionellt lärande och vad som kännetecknar en lärande organisation.
Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att kvantitativt och kvalitativt beskriva erfarenheter av samverkande sjukvård. Studien i sin helhet förväntas bidra till en översiktlig beskrivning av förutsättningarna för samverkande sjukvård inom Västra Götalandsregionen, samt ge en fördjupad kunskap om hur man kan upprätthålla och skapa god och säker vård.
Frågeställningarna är följande:
- Vilka patientflöden finns inom samverkande sjukvård med utgångspunkt från de olika medaktörernas roller och funktion?
- Hur bedömer personal på olika nivåer och från olika huvudmän projektets styrkor, brister och potential?
Metodansats
Den kvalitativa studien baseras på fokusgruppsintervjuer med erfarna sjuksköterskor från ambulanssjukvård och hemsjukvård, enkätstudie med personal som har motsvarande bakgrund samt individuella intervjuer med sjuksköterskor och läkare anställda vid sjukvårdsupplysning, vårdcentral, hemsjukvård, medicinsk äldrevårdsavdelning (MÄVA) och ambulans. Underlaget till den kvantitativa studien utgörs främst av två statistikkällor - dokumentationen från samverkansuppdrag samt statistik från sjukvårdsrådgivningen (1177).
Resultat
Under den studerade perioden på 20 månader förmedlades/initierades totalt 214 uppdrag via 1177, 58 uppdrag via Ambulansknuten verksamhet, 27 uppdrag via kommunsjukvården och 27 uppdrag av övriga. De vanligaste skälen till ett samverkansuppdrag är ”Andningsbesvär” och ”Urinvägsbesvär”.
De fem teman som utkristalliserar sig i den kvalitativa delen handlar om vårdkvalitet, om deltagarna eget lärande, om samarbetet, samt om organisationen och ledarskapet.
Resultatet av de olika intervjuerna visar att deltagarna utifrån sina erfarenheter ser möjligheter genom ökad samverkan och de lyfter i intervjuerna fram sina förväntningar. Det handlar om att ändra fokus från de professionella till den vårdsökande.
Kontakt
Ansvarig forskare:
Lars Fredén
Docent
Mobil: 0721-600 115
E-post: lars.freden@hv.se
Organisation:
NU-akademin Väst, Högskolan Väst
Medarbetare:
Elisabeth Dahlborg Lyckhage, Docent, Högskolan Väst
Sven Hassler, Fil.dr., Högskolan Väst
Sandra Pennbrant, Fil.dr., Högskolan Väst
Maria Skyvell Nilsson, Fil.dr., Högskolan Väst
Projektperiod:
2012 - 2013